I wonder who is still going to be by my side 10 years from now
Idag vet jag inte riktigt vad jag känner. Jag antar att det har varit en bra dag egentligen. Men jag gjorde sista dagen på Arcus idag, vilket känns lite tråkigt. Jag trivdes väldigt bra där och det är skrämmande att veta att jag nu står på egna ben. Jag är färdig, men ändå känner jag mig inte redo. Just nu sprängs mitt huvud också, men jag har tagit tabletter och ska försöka orka gå en långpromenad med Bebis. Sen kanske jag ska baka muffins. Får se vad jag orkar. Just ja, numera är jag blond igen. Eller ja, det var väl tanken då det rosa är väldigt urtvättat, men av någon anledning så tog inte blekmedlet på det rosa, så jag har fortfarande rosa i. Nice ändå. Utväxten är borta i alla fall och i helgen ska jag ta i rosa igen. Fast kanske gör det lite annorlunda den här gången.
sv: ja det tkr jag med :D
Åh så jobbigt med huvudvärk! :( Kul att baka muffins, är också himla sugen på att göra det! :)
Du kommer fixa att stå på dina egna ben :D
Rosa är väldigt svårt att få ur håret, jag hade stora problem när jag varit rosa i nästan ett år förr.
Ser att du håller på att göra om i bloggen! :)
så himla fin du är :)
Det är inte lätt när man inte känner sig redo. Men ibland måste man försöka ändå. För man kanske aldrig känner sig h e l t redo. <3
Jobbigt..! Muffins lät dock inte fel alls, hihi :-)
Kramis
jobbigt med huvudvärk :(
snygg tröja!
Du kommer med all säkerhet fixa att stå på egna ben framöver! Tänk alla möjligheter ligger framför dig! Du får ta en bild sen på ditt hår om du lägger i mer färg så man får se allt det fina rosa! Ha de bäst! KRAM på dig
Åh blev typ helt kär i din tröja haha! Så fin!
Alltid lite skrämmande när man lämnar tryggheten, men det här fixar du! :)
Snygg tröja