You said "I love you", I said it to. The only difference is I didn't lie to you
Jag får inte vara rädd. Jag får inte falla igen, inte tappa taget. Jag måste försöka förstå alltihop, acceptera att det är såhär han vill ha det. Jag får inte bryta ihop. Jag måste ta mig samman. Men jag har svårt att se ljust. Om inte han - som känner till alla sidor av mig, som vet mer än någon annan, som såg mig för den jag är och inte den som min sjukdom vill att jag ska vara - vill ha mig, vem vill det då?
Jag är arg, besviken, sårad, ledsen, sviken... Men mest på mig själv. Jag har nu insett att kärlek och förhållanden inte är min grej, att de alltid slutar likadant. Jag ger upp.
Jobbigt att behöva känna så. :-( *styrkekram*
Förresten, gör du fortfarande gratis headers? :-)
♥
Jag lider verkligen med dig fina du. Du kommer klara det.
Du kommer ta dig igenom det här! Fin bild. Kram <3
Svar: Vetenskapliga bevis går visserligen inte att få. Men då det börjar ske mirakel, då man känner en kärleksfull närvaro och massa såna saker är det svårt att inte tvivla. Man måste bara ge Gud en chans, liksom. :)
- ja verkligen :)
<3
sv: tack!:)
Man kan kyssa många grodor innan man hittar nån prins kanske stämmer vem vet och kanske hittar nån om något år
Du kommer att klara det och du blir bara starkare av misstagens som du har gjort och kanske lyckas bättre nästa gång
Du kommer att klara det och du blir bara starkare av misstagens som du har gjort och kanske lyckas bättre nästa gång
men nej.. jag som faktiskt var glad för din skull (de är inte något jag bara säger)
du får inte ge upp, även om de är lätt, du måste bara vara stark nu, som du är.