Don't fall asleep; or you will die
Jag är rädd. Livrädd för att vara mer exakt. Nätterna som alltid varit det trygga för mig har nu blivit min värsta mardröm - igen. De blir bara värre och värre. Fast denna gången är det lite annorlunda. Det händer samma saker och känslorna är de samma, fast det är någonting som inte är som annars. Jag har svårt att sätta ord på det. Jag vet inte längre vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra. Varje kväll förbereder jag mig på att jag kommer att dö under natten. För det känns så - att jag kommer att dö. På riktigt.
Men nu är jag inte lika trygg längre. Jag är räddare än någonsin. Den där känslan av att sitta fast i ett hårt grepp runt halsen och i panik försöka få luft och kunna skrika på hjälp. Den där känslan när inget ljud kommer fram och man sakta men säkert försvinner i det djupa och mörka hålet. Den där känslan av att någon håller ditt huvud under vatten och du med all din kraft försöker komma loss och få en nypa luft. Varje natt är det samma sak. Jag vågar inte längre sova ensam. Mamma får ofta ligga bredvid mig och hålla om mig hårt. Jag skakar, gråter, hyperventilerar och har extrem panik Jag vågar inte somna. Så fort jag sluter mina ögon så börjas allting om på nytt. I verkligheten kan det röra sig om 20min, men under den tiden jag upplever det här så går sekunderna oerhört långsamt och det känns som flera timmar. Jag är räddare än någonsin.
Jag vet inte vart jag ska vända mig. Vem jag kan prata med. Jag känner mig vilse. Ensam. Övergiven. Tänk dig att varje natt förbereda dig för att dö. Jag vet aldrig om jag överlever natten - för det är precis så det känns. Det känns som att varje andetag kan vara mitt sista. Jag upplevde det här förut, men för någon månad sen kom allt tillbaka, och jag vet inte varför. Jag tar inte den medicinen som orsakde mina hallucinationer. Jag vet inte vad det är som händer med mig. Jag är inte trygg någonstans och jag vill bara försvinna härifrån. Men om det känns som att jag kommer dö och allt jag vill är att komma härifrån, varför är jag då livrädd? Jag vet inte hur länge till jag klarar det här. Jag sover max 1-2 timmar per natt. Ibland någon timme mer och ibland inte ens en timme. Jag är så rädd för att sluta mina ögon.
Det här är inga mardrömmar. Det är något mycket större. Mardrömmar har aldrig skrämt mig. Jag står öga mot öga med döden varje natt. Det är så det känns i alla fall. Jag kan inte släppa känslan där handen håller hårt om min hals och trycker med all sin kraft. Eller hur handen trycker ner mitt huvud långt under vattnet och bara väntar på att jag ska sluta kämpa för luft. Eller när jag försöker skrika för mitt liv men inte ett ljud kommer fram. Jag känner mig så maktlös...
Hej Therese,
Har du någon gång tänkt på att du är rädd för att du har ingen kontroll när du ska sov. Att du inte kan kontrollera en av de mest primära funktioner som vi har. Känslan över att du ska dö och inte kan få fram ett ljud är för att du ångrar något du inte har kontroll över. Och att det kommer fram när din hjärna försöker bearbeta det som du ångrar?
Det finns mycket saker du kan göra, testa att meditera eller göra avslappnings övningar på dagen. Och du kan alltid söka till vårdcentralen för att få snacka med en kurator eller något annat som kan hjälpa.
Du är väldigt bra på att fotografera och har en underbar öppen blogg om ditt liv.
//Johanna
Usch, jag vet hur det är att känna panik när man ska sova och drömma mardrömmar. Har ju skrivit om att jag ser saker ibland, som en figur som står vid sängen och jag kan se saker röra sig utan att jag vet om jag sover eller är vaken, men fast jag stirrar så ser jag ändå sakerna och blir livrädd för att somna. Men jag kan inte sätta mig in i det du beskriver, måste vara en hemsk känsla... Hoppas det snart blir bättre så du kan sova lugnt utan panik!
finis!
Jag förstår hur du känner. Jag har jätte svårt att sova på nätterna o jag vet inte varför. Jag har testat många tips men det funkar inte. Sen när jag ska gå till mamma och säga att jag inte kan sova ( klockan brukar vara 2 eller 3 på natten) vågar jag inte. Jag tänker på att nån ska ta livet av mig. Att bloody Mary ska komma och bara skrämma livet ur mig. Jag är bara 12 så det är väl normalt att man har svårt att sova. Detta kanske inte hjälpte, men jag ville bara dela med mig så kanske det blir lite lindrigare för både dig och mig!❤️ P.s du har en jättebra blogg!!!