7 viktiga punkter för dig som har ont att bära med sig när det tar emot
I det här inlägget tänkte jag skriva ner sju punkter som kan vara viktigt att tänka på när man är i ett tillstånd som innebär smärta, särskilt kronisk smärta. Jag har precis läst ut boken "Hur du motiverar dig själv när allt suger" som är skriven av Thomas Nilsson. Jag började läsa den för att ja, mitt liv suger just nu, men det fanns ett kapitel långt bak i boken som fick min uppmärksamhet. Kapitlet där han pratar om kronisk smärta. I kapitlet nämner han dessa sju punkter som jag själv finner väldigt viktiga, så därför tänkte jag nu dela med mig av dem till er. Jag vet att jag har en del läsare som själva går igenom det jag går/har gått igenom.
Punkt 2 och 7 är de punkter som tilltalar mig mest. Som många av er vet så gick jag i 5 år utan att veta vad jag led av, utan att veta varför jag hade så sjukt ont och varför jag fick mina anfall. Jag fick höra att "ingenting är fel på dig" och "du bara inbillar dig". Till och med mina föräldrar och vänner trodde jag inbillade mig och "lekte sjuk". Egentligen är jag inte färdig diagnostiserad. De satte "Kronisk daglig huvudvärk" för att de inte kom längre i utredningen och hade inga fler idéer. Trots läkarbyten så vägrar de att fortsätta utreda mig. De håller sig till "Kronisk daglig huvudvärk med inslag av migränanfall och stresshuvudvärk" plus att jag har panikångest till och från. Och nyligen i mitt senaste läkarbesök har jag fått veta av min nuvarande läkare att han skiter fullständigt i om jag har ont och vägrar skriva ut mediciner som kanske kan hjälpa.
Om ni vill läsa mer om hur jag fick min sjukdom så kan ni läsa det här inlägget.
Och om ni vill veta mer om mitt senaste läkarbesök kan ni läsa det här inlägget.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Om ni vill läsa mer om hur jag fick min sjukdom så kan ni läsa det här inlägget.
Och om ni vill veta mer om mitt senaste läkarbesök kan ni läsa det här inlägget.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
7 viktiga punkter för dig som har ont att bära med sig när det tar emot:
1. Har du också fått den luddiga diagnosen "smärta utan känd orsak"?
Du är inte ensam. Den gruppen av patienter är mycket större än man tidigare trott. 2004 visade en undersökning att 94% av alla långtidssjukskrivna i Sverige lider av smärta. Var fjärde patient på Karolinska sjukhuset i Stockholm visste inte varför de hade ont - och inte läkarna heller!
2. Man kan mycket väl vara sjuk utan att det syns och utan att en läkare har kunnat ge en "erkänd" diagnos. "Osynliga" besvär är ändå alltid riktiga sjukdomar, det är inte bara inbillning! Det spelar ingen roll var du har ont eller hur ont det gör, man kan ändå alltid ha en sjukdom utan att sjukdomen har ett fint latinskt namn! Att vara sjuk och veta varför man har ont är tillräckligt jobbigt, men att vara sjuk utan att veta eller få reda på varför man har ont är ännu värre. Oron över att aldrig få veta varför man har ont, förvirrar också smärtan. Det är en av orsakerna till att smärtan kan bli kronisk. Men är det egentligen så konstigt att det gör ännu mer ont om man inte blir trodd av läkare, vänner och familj?
3. Be aldrig om ursäkt för att du har en kronisk sjukdom. Du kan inte kontrollera hur ofta du blir sjuk.
4. Docent Staffan Arnér är chef för smärtsektionen vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm. För 20 år sedan uppfann han "smärtstickan". Det är en liten tunn linjalliknande sicka som graderar en persons smärta från 1-10. Genom att dra en genomskilnig markör över skalan kan en patient berätta hur ont han eller hon har. Noll anger ingen smärta alls, vid 10 gör det så ont att kan eller hon bara vill dö. Förlossning och njurstensanfall brukar ligga på 9,5 på skalan. Arnér rekommenderar att den som upplever en smärta som landar på nivån 6 eller 7 ska remitteras till en smärtspecialist.
5. Det finns många förklaringar till varför en smärta blir kronisk. Enligt Staffan Arnér beror det mycket sällan på psykiska orsaker. så låt ingen få dig att tro att du bara "tror" att du har ont när du är sjuk!
6. En förklaring till långvarig smärta utan känd orsak är att smärtan präglar smärtsinnet och därför "sätter sig" i medvetandet. Smärta "föder" smärta med andra ord. Att smärtan blir kronisk kan bero på ett kränkande bemötande från sin omgivning. Smärtforskning har visat att om man inte blir trodd, stannar smärtupplevelsen ofta kvar i smärsinnet för lång tid framöver. Att kronisk smärta "sätter sig i huvudet" betyder inte att det är inbillning!
Läkare, dietister och psykologer är skickliga och välutbildade, men de har inte alltid svar på allting. Smärta är en personlig upplevelse. Det är alltid du själv som bestämmer vad som är smärta - hur ont det gör och vilken sorts smärta det är. Du har precis så ont som du själv säger. Låt ingen övertyga dig om något annat!
7. All smärta kan inte botas, men den kan lindras. Om läkarna inte kan ge en vettig diagnos och de har kört fast, men vägrar erkänna det, så gå vidare. Det finns mycke onödigt prestigetänkande mellan läkare (och i synnerhet specialister emellan) som gör att patienterna kommer i kläm. Ingen ska behöva leva med smärta bara för att sjukvården har hamnar i en återvändsgränd. Var inte rädd för att prova alternativa behandlingar som t.ex. zonterapi, akupunktur eller hypnosterapi. Vad har du att förlora om läkarna inte kan göra mer?
Bra inlägg!!
" 3. Be aldrig om ursäkt för att du har en kronisk sjukdom. Du kan inte kontrollera hur ofta du blir sjuk."
Gäller ju även min depression. Ändå ursäktar man sig så ofta.. Det är ju inte säkert att den blir kronisk men har redan levt större delen av livet med det. Förmodligen får jag leva med det men lindrigare.
bra inlägg!!
bra skrivet <3
- kram på dig <3
SV: du är fin!
Jag tycker verkligen om punkterna!
vilket bra inlägg!
Haha då gillar du den skylten mycket :)
Riktigt bra inlägg som alla borde läsa!
Svar: Tack snälla du :)
Så viktigt inlägg detta. Bra sak du tar upp - så att även andra utomstående kan få lite perspektiv på hur någon kan eller bör försöka tänka :)
sv;
Hahaha jaaa, och Ted är så himla söt i filmen :D
Det vettigaste jag har läst på länge! Jättebra inlägg tycker jag! Och stor KRAM på dig som orkar kämpa på!
bra inlägg! :)
Bra inlägg!
Jättebra inlägg verkligen! <3
sv: Åh tack snälla du vad glad jag blir att du tycker det! Tycker det är jätteviktigt att ta upp det här ämnet om just modeller, ideal och anorexi. Det är vanligare än man tror och man förvånas inte längre över att det är så vanligt och att det kryper lägre ner i åldrarna också. Jag var ju bara 13 år när jag blev sjuk liksom.
Jag tror att man kan absolut bli lyckligare av att gå ner i vikt men inte till den milda grad så att det blir ett ont mönster och att man känner att man bara vill gå ner mer och mer och inte känner nåt stopp. Så var det ju för mig eftersom jag inte hade nån erfarenhet om det innan och då flöt det på av bara farten. Man måste lära sig att hitta en balans mellan kost och motion och att man tränar för att må bra och för att det är kul. Man ska äta för att orka träna inte träna för att få äta! :)
Och vissa modeller är jättefina. Dem som inte är sjukligt smala och beniga utan dem som är smala och fina och inte överdrivet beniga liksom :)
Jag ska absolut ge det en chans med att stå framför spegeln och vara positiv mot mig själv och säga att jag är fin. Det kan nog fan funka ändå. Man får göra det så ofta man kommer till spegeln så får man se vad som händer. Kul om det skulle kunna gå och bli en förändring utav det :)
Åh haha jag är precis likadan som dig med det att stressa. Jag stressar och när jag inte har nånting att göra. För då är jag stressad pga att jag inte har nåt att vara stressad över egentligen. Hur lyckas vi med det haha? Vi är experter på det helt enkelt och nånting som vi bör vänja oss av vid. Lättare sagt än gjort. Mamma sa att hon vill att jag ska börja i yoga för att stressa ner men vette tusan om jag kommer att pallra mig dit. Var på yoga en gång med en kompis och det var en liten speciell historia kan man säga haha. Alltså vi stod längst bak i lokalen och skulle göra hunden eller vad den heter och att se alla dessa kvinnobakar framför sig och höra massa stånk och stön och in och utblås ur munnen vart bara för mycket. Så med att försöka kväva våra skratt och samtidigt böja oss ner och göra som alla andra så var det en konst i sig att klara av haha! Har du testat yoga nångång? :)
Ja det är såå irriterande att dem inte skrev ut i kallelsen varför jag ska dit! Jag röt till åt pappa förut för att jag blev så jävla irriterad haha. Men jag får ta och ringa dit idag och fråga vad fan det är frågan om för såhär kan vi ju inte ha det haha. Och som du säger. Nu när man betalat för att gå dit också. Nej usch haha!
Jaha okej! Ja 40 och 42 är ju en rätt stor åldersskillnad syskon emellan. Min storebror är 22 så vi är mer jämgamla haha. Även fast det kan verka som han är betydligt yngre än vad hans ålder säger att han är emellanåt. Killar vettu haha :)
Alltså måste bara säga att det som står på bilden åt vänster ... finns inget som är mer sant!!! Den är härligt klockren!:o
Håller med dig om att man inte ska behöva be om ursäkt för ngt man inte valt sj eller kan kontrollera!
Oj så bra skrivet!
Sv: Trevligt, jag kollade på massa serier. :)
Bra inlägg!
Gillar dina inlägg som ser ut som ungefär det här. Det är alltid spännande och faktiskt lärorikt att läsa :D